Usch vilket humör jag hade nu på morgonen. Inte blev det bättre av gnälliga barn. Gabriel gnäller alltid på sina uppgifter och det stör mig. I en familj hjälps man åt, på sin egen nivå. Men han tycker alltid Felix uppgifter är roligare, trots att de byter. Blev iaf arg och flyttade på honom mitt i hans tirad av gnäll, genom att ta tag i hans axlar. Då började stora showen, ja, vi är lite så i min familj, skådespelarare av stor rang..men för min del har det mattats av med åren..o han tyckte att jag strypt honom..då blev jag arg på riktigt. Förklarade att det finns människor som kan tro på honom och att sådant ljuger eller överdriver man inte. Saken är den att som mamma blir jag ju också rädd när han säger sådant, så jag överreagerade rätt kraftigt. Vill ju ha min son jämt, jämt, jämt. Han är det bästa jag har! Hur som, jag var ledsen och sonen var ledsen när jag lämnade vid skolan. Så, summa summarum..dålig morgon och jag känner mig som världens sämsta mamma. Det, trots att vi kramades ordentligt vid avlämningen.
Men mest är jag nog besviken över att han inte hjälper till utan gnäll och att jag hanterar gnäll så uselt på morgnarna. Sedan vill jag bara kunna göra allt bra direkt, och så fungerar det inte. Ska skicka ett sms till min sons ena lärare.
65,5 kg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar